onsdag 27 mars 2024

Klänning till barnbarnsbarn.

Den här lilla söta klänningen gjorde Marias mormor och jag ,gammelmormor till Maria när hon föddes. Hon är ingen liten baby mer utan hon är mamma till tre barn, det är inte heller några babysar.Maria var den första men nu har jag nio barnbarn och 16 barnbarnsbarn.Som ni förstår så är jag en gammal tant nu.Men den här bilden på klänningen är jag rädd om. Jag vet inte om klänningen finns kvar eller kanske blivit förstörd.

måndag 25 mars 2024

Att Fiska

Fisket gick som smort
Kanske det blir något stort
Fisken nappar och Annika skrattar
Pappa, min fisk är störst,Det är väl inget med din lilla mört.
Att fiska i sjön är härligt,När sommaren är slut är det förfärligt.

lördag 23 mars 2024

I Stenänga en promenad jag tar
och varje dag jag ser spår
av gäss och ankor som står i stora klungor och med vingarna slår.
På ängen betar en flock får,men jag dem inte når,dom är lite skygga men rätt så smygga.
För det mesta är det rent och snyggt och ganska så tryckt. Tänk vad skönt med lugn och ro innan man går hem till sitt lilla bo.
Idag kände jag för att göra en hemsida och har letat en hel del efter vad jag ville ha. Till sist hitta jag denna som jag gjort för många år sedan. Kan kanske bygga vidare på denna.

söndag 10 april 2016

Mer än 50 år sedan.

Jag bodde då i ett litet samhälle. Där hade vi ett ganska stort uthus.I slutändan av det hade vi ett litet drivhus där vi odlade tomater.En dag kom en vän och frågade om vi kunde ha hans getabock en vecka när han skulle på semester.Ja visst, det gick ju bra. Vi hade själv en get då som hette Pia. Hon var snäll och barnen lekte med henne. Nu bar det sig så att vi skulle ha tomater till frukosten.Jag brukade hämta dem och gjorde så nu också.Jag böjde mig ner för att ta de som var mogna.Hade rent glömt bort getabocken.Ni förstår nog vad som hände.Jag flög på näsan rakt ner ibland alla tomatplantorna.Reste mig upp och gick in och sa att så länge den bocken är kvar så går jag inte ut där. Efter det så stod jag upp nästan en hel vecka och åt. Det är många år sedan nu men jag glömmer det aldrig.